På besök hos Caritás

Caritas är den katolska kyrkans biståndsorganisation. Caritas europa är ett nätverk av Caritasorganisationer i Europa. Nätverket består av 49 medlemsländer.

Caritas Europa är en av sju regioner av den världsomfattande Caritas Internaionalis. Caritas Europa bedriver verksamhet som är riktad till fattiga och människor i socialt utanförskap inom migration och asyl i Europa.

Internationellt arbetar Caritas Europa med humanitär hjälp och internationell utvecklingshjälp i hela världen. Caritas Internationalis (CI) är en federation av 165 katolska hjälporganisationer som är verksamma i mer än 200 länder och områden i världen. Caritasnätverket är därmed ett av de största humanitära nätverk i världen.CI bildades 1924 och har sitt huvudkontor i Rom.

Vi pratar med Rosa Masek som är ansvarig för Caritas på södra Gran Canaria. Vi träffas i Cahipsos lokaler. Cahipso är en del av Caritas, men den enda på södra gran Canaria. Cahipso är en dagverksamhet för hemlösa (gente sin hogar), dit de kan komma för att få frukost samt varm lunch. Här finns även professionella som hjälper och assisterar varje individ med att hitta jobb eller fårehabilitering så de kan skaffa sig bostad och tak över huvudet igen. Här finns även dusch och tvättmöjligheter för de som sover under bar himmel. Dagcentrat ligger i San Fernando, norr om Playa del Ingles, men ska täcka behovet från San Agustin till Mogan.

Förutom centret för hemlösa, driver Caritas även en insamlings- och utdelningsverksamhet i varenda katolska kyrka (parroquia) i ormrådet. Här samlar man in begagnade kläder och leksaker som skänks till behövande.  Man köper också in torrvaror som delas ut efter behov.

Spanien har en helt annan demografisk karta än Skandinavien. Här är politiska motsättningar mycket större och solidaritetskänslan mellan olika klasser är dåligt utvecklad. Många ser på arbetslöshet och personliga tragedier som självförvållade. I krisens spår har många blivit utblottade och fattiga. Staten här, till skillnad från i Norden, gör väldigt lite. Den största hjälpen kommer från kyrkan och privatpersoner. Skyddsnät som finns i norra Europa finns inte här! Och nu finns det inte mer pengar i statskassan till att betala arbetslöshetsersättning (paro). Dessutom pratar man om att skära ned på hälsovården. Tuffa tider! En av de största landsomfattande hjälporganisationerna i Spanien är Caritas.

De berättar att de under åren 2005-2007 hjälpte 182.000 personer om året i Madrid. Nu har siffran stigit till 322.650! Ansvarig för Caritas i Madrid berättar att det är inte bara antalet personer som ökar utan fler och fler spanska familjer går från att ha en  stabil ekonomi till att bli socialfall.

Fler människor hamnar här, människor som hade egna företag eller bra jobb. För bara något år sedan kunde de aldrig trott att de skulle hamna hos Caritas!

Om vi tittar på GINI som mäter olikheter i inkomst i olika länder får vi kanske en tydligare bild av läget. GINI är ett system som mäter skillnader  från 0 till 100. 0 är när landets invånare har likhet i sin livsstandard och 100 betyder att invånarna lever i total olikhet. De tre skandianviska länderna hamnar på 25 på skalan. I Spanien (2012) är motsvarande tal 36. Kanske bör man ta sig en titt på GINI innan man bestämmer sig för vart man vill bo!

GINI bekräftar även att Spanien är ett klassamhälle där avstånden mellan klasserna ökar. Spanska bankers förening, AEB, beslutade i måndags (år?) att sätta stopp för vräkningar som genomförts av personer som inte kan betala sina huslån. Beslutet togs tre dagar efter att en kvinna i Baskien tog sitt liv för att hon skulle vräkas. En man i Granada begick självmord av samma anledning. Beslutet ska gälla i två år.

I ett pressmeddelande påstår man att det länge pågått en intensiv debatt om vem som är ansvarig för de medmänskliga aspekterna i krisens spår. Man vill försöka undvika de sårbara situationer som många människor drabbats av till följd av tillbakagången i landet. Det är ännu inte klart hur man ska definiera vem som är mest sårbar.

Beslutet från AEB ska tas upp i finansdepartementet och Spaniens centralbank.

AEB är en yrkesförening som bildades 1977 och är är öppen för alla som bedriver bankverksamhet i Spanien. Trots att medlemskapet är frivilligt är de flesta banker i Spanien medlemmar i föreningen.

Rosa Masek är ansvarig för Caritas på södra Gran Canaria, från San Agustin till Mogan.

Rosa Masek

Rosa Masek

Hur många personer kommer hit varje dag?
Vi har cirka 30-40 personer som får frukost och varm lunch hos oss. Just nu har vi 30 inskrivna.

Vem är det som kommer hit?
Som individer är de alla totalt olika och har helt olika livsöden. De flesta är män. Det de har gemensamt är att de är hemlösa, dvs de bor ute i naturen, i grottor, trappuppgångar, tomma lokaler eller sover i en bil. Det är spanjorer men även en stor del utlänningar. Man ska komma ihåg att det är behagligare att vara uteliggare på Gran Canaria än i norra Europa. Vi har även en del turister som kommer till oss i korta perioder. De kan ha drabbats av något kriminellt, förlorat sina ägodelar och inte har någon som kan skicka pengar till hemresa. De behöver vår hjälp i kortare eller längre perioder tills de får kontroll över sina liv igen. Vi har även en och annan med psykiska problem, och andra som behöver medicinering.

Kan vem som helst komma hit? 
Vi säger aldrig nej till någon. Det kan hända att vi hänvisat dem till andra sociala institutioner efter att vi har pratat med dem. Här krävs att man är nykter och inte kommer hit alkoholpåverkad, då blir man hänvisad till beroendecentrum om man vill ha hjälp med sitt beroende. Man skrivs in i vårt system och kan komma hit dagligen för att duscha, tvätta kläder och få mat. Man får heller inte uppbära pension, arbetslöshetsersättning eller annan socialhjälp som överstiger ett visst belopp.

Kan man sova här på natten? 
Nej, absolut inte. Vi öppnar på morgonen och serverar frukost. Vid lunchtid serverar vi varm mat och kl 15:00 stänger vi dörrarna för dagen. Skulle det vara en mycket prekär situation som absolut kräver tak över huvudet, tex efter en operation kan vi eventuellt hyra ett rum för 20 euro på ett pensionat här i närheten. Det är viktigt att följa normer och regler även i svåra situationer eftersom vi hela tiden har att göra med människor med stora behov och svårigheter. Gör vi undantag faller systemet lätt och det blir svårmanövrerat.

Hur drivs centret? 
Vi får statliga medel, donationer och välgörenhet. För närvarande har vi 30 frivilliga som arbetar här, inklusive mig själv, Vi har två anställda socionomer som uppbär en minimilön. Raquel Garcia Guedes och Katia Santana Mejias arbetar med var och en som kommer hit. Alla har en egen personakt och följs upp med samtal. Här känner vi till allas historia och bakgrund, och utifrån individens förutsättningar arbetar man med att finna bostad och inte minst ett jobb som är grunden för att kunna hyra tak över huvudet. Många känner inte heller till sina sociala rättigheter och behöver professionell vägledning. Den dagliga varma lunchen skänks i sin helhet av hotell och restauranger i kommunen – ett ovärdeligt bidrag. Och vi pratar inte om att vi får rester. Vi får god och vällagad mat, precis som gästerna på hotellet eller restaurangen. Frakten hit står Röda Korset för.

I november 2012 fick vi en check på 6000 euros av Hospiten Clinica Roca som var huvudsponsor till ett fantastiskt välgörenhetslopp i San Agustin.  2013 fick vi 11.500 euros. Hospiten Clinica Roca skänkte 5 euro per deltagare i loppet. Arrangör för loppet var den svenska intresseorganisationen Los Suecos. Det var en folkfest utan dess like, över 2000 personer deltog. Turister och kanarier deltog hand i hand i en trevlig byfest i solidaritetens tecken. Nu hoppas vi att det blir ett lopp igen nästa år.

Har ni sett ökande antal efter krisen? 
Nej inte hos oss. Många av dem som blir arbetslösa och inte längre kan betala sina lån och blir hemlösa flyttar oftast till sin familj, det innebär att de har någonstans att laga mat, men inte medel att handla mat. De hamnar då hos en annan avdelning  inom Caritas där de får matvaror och eventuellt kläder efter behov. Där har vi sett en betydande ökning. Som praktiserande läkare i det officiella systemet ser jag många konsekvenser av detta. Många äldre människor kommer till mig med djupa depressioner för att barn, barnbarn och många andra familjemedlemmar har flyttat hem igen. Hemmet blir ohållbart. Du har inte längre din intimitet och självständighet och det är ljud och stök hela dygnet. Dessutom räcker inte din lilla pension till höjda telefonräkningar, matkostnaderna, el, vatten etc. Samtidigt som du inte har hjärta eller beslutsamhet att kasta ut dina egna barn. Situationen blir ohållbar.

ServeringUpplever du att människor hamnar permanent i den här situationen, eller finns det hopp?
Jag upplever definitivt att många tar sig ur misären. Minst 75% av de som kommer hit tar sig vidare efter en period med stöd och hjälp. Våra socionomer gör ett fantastiskt jobb. Flertalet av de som kommer hit är duktiga människor som av olika anledningar fått sig en allvarlig törn i livet. Många är män som skilt sig och i och med det har de mist hemmet och kontakten med sina barn. De går in i en depression som leder till känslomässig blockering. Mister de dessutom jobbet är inte vägen till oss så lång. Det betyder inte att med lite moraliskt stöd och goda samtal kan de få livsglädjen och energin tillbaka. Dessvärre har vi den stora arbetslösheten mot oss, så att de som får ett jobb får bara kontrakt för en kortare period, kanske bara några timmar i veckan. Då räcker inte lönen på 3-4000 kronor i månaden till hyra.

Finns det bostäder att hitta? 
Ja det gör det till viss grad. Vi vet att många hyr ut rum, så för 2000 kronor i månaden är det möjligt att få tak över huvudet. Många källarlokaler utan el, vatten och ventilationen kan man också hitta. Flera som i perioder hittar någonstans att bo har inga kokmöjligheter där de bor och måste dessutom bära med sig vatten härifrån eller från de offentliga duscharna på stranden, och det är ju bättre än ingenting! Men för att kunna betala 200 euro i månaden måste du tjäna 200 euro i månaden!

Finns det ingen ekonomisk hjälp att få? 
I Spanien får du arbetslöshetsersättning om du förlorar jobbet. För varje år du har jobbat har du rätt till 4 månaders ersättning a-kassa, dock inte mer än totalt 2 år. (Har du inte arbetat heltid ett år har du inga rättigheter) därefter kan du få 400 euro i socialhjälp om du uppfyller visa kriterier. Det är en hjälp som ges maximalt i 21 månader, därefter är det slut – då får du inte mer hjälp!

Vad är det största problemet för folk som kommer hit? 
Bortsett från en sorglig historia i bakgrunden är det oftast frustrationen över att inte få jobb. Många män arbetade tidigare i byggbranschen. De är självlärda och har inte papper på det de kan. Många är 40-60 år, dvs för gamla för arbetsmarknaden men för unga för att få pension och faller därför mellan två stolar. Många känner även skam över att behöva komma hit och jobbar själva väldigt aktivt med att försöka hitta ett arbete. För män är det ofta svårare än för kvinnor. Kvinnor är mer flexibla och kan få några timmar hemarbete, strykning, barnpassning… Kanske är man också mer tveksam till att ge en man som är uteliggare arbete. Men jag kan lova att vi kan gå i god för de som är här hos oss. Om någon behöver hjälp med trädgårdsarbete eller restaurangarbete är det bara att ringa till oss så ska vi rekommendera rätt man för jobbet. Vi har många att välja på. Fina människor som förtjänar en ny chans i livet och som mer än gärna vill göra rätt för sig.

Hospiten Roca

Los Suecos

Pico de Suecia

Dag & Natt

Norska Konsulatet

Norska Kyrkan

Svenska Kyrkan

Skandinaviska Klubben

Dalahästen

Svenska Re

Pionjärerna

Share This